Man skulle kunna skriva en lång bok om den gångna säsongen men ingen som inte var me skulle fårstå den ingen skulle kunna fatta hur det egentligen var inte utan att upleva den. Bokens sista kapitel om livet i stugan en enda stor fest 8 dagar i sträck det var nått utöver det vanliga. Galna förfester och svinniga efterfester umgånge och ett sista farväl.

så de är nu jag sitter i borlänge halvägs hem väntar bara på att jag och elin ska ta t¨getr mot stockholm.

jag för försöka låta bli att tänka låtsas som inget har hänt så fort ett minne av säsongen kommer så får jag tårar i ögonen inan folk skulle åka hem idag så var det rikigt svårt att låta bli att gråta man ville inte gråta mest för att det tar bara fram känslan över att det roliga e slut vi sa vi ses till varandra för att påminna oss om att vi ses igen... Vi låter inte det bli ett slut vi låter de bli en början på en lång vänskap.  trots allt bor jju alla i sverie de går tåg eller man kan ta bilen och bara man tar tag i det hela ska de nog lösa sig.

Idag är det söndag den sista dagen i min fösta egna l'genhet kan inte säga annat en att jag trivits väldigt fint i idre i lägenhete som jag delat med viktor och amir och att bo på hsb med amssa andra glada sesongare att bara kunna gå över till någon granne när man har lust alla minnen som skapats alla legendariska fester.

men en så länge är det inte slut en vecka till i stugan med 70 andra glada en veckas fest skidåkning och ett enda strot avsked...

snart e jag till baks i stockholm om en vecka och en dag så är jag där....

Om 3 veckor befiner jag mig förmodligen hemma i stockholm... >Fan vad tiden har gott snabbt. det skänns helt sjukt. PÅ sett och viss ska de bli skönt och komma hem till gamla vänner familjen och välkommna våren i stockholm vandra runt på stan och bara ta de lungt í vår solen. Men faktist är det så att hemkomsten skrämer mig jag vill inte hem livet är för bra här uppe för lätt och för roligt. Allting finns här inge bekymer om jobb inge bekymmer om vad man ska göra det finns alltid här alla vännerna samlade på samma ställe och man  kan bara knaka på en dör breve för att få en trevlig kväll. Inge planerade buss turer och chat om jobb tidigt/sent eller skola och plugg.... Det som känns mest jobbigt är ju också att lämna alla eftersom om 3 veckor åker alla hem till sig och vännerna är ju utsprida mellan luleå och anderslöv blir för jävla omständigt och träffas över en kväll. Hemma är ju iallfall alla inom en 3 mils radie.

Så nu ska jag jobba fram tills tisdag minna sista dagar. Sen kommer syster i 3 dagar. sen blir de massa skidåkning massa festade massa solande och bara chil. Sen vecka 16 avslutas med att vi de flesta 70stycken ska bo i en stuga på fjälet och bara leva livet...

håll huvudet uppe de finns alltid nått posetivt att tänka på

Säger bara en underbar helg... 

• Skidåkning

• perffekt snö

• strålande sol

• 20+ i solen

• -1 i luften

• alex cris pete and yoyo = crazy day

• den förlorade hjältens återkomst (ullis)

• öl drikande

• korv grilning 

• lunch på dantes

• festande

• 20år imorn

ibland känns de som det inte finns problem att man bara är lycklig...

Vist känns de så ibland tänk dig ett litet rum fult med bubblor så ska du försöa att göra så att ingen går sönder. Varje bubbla inhåller ju såklart också en tanke som du vill eller inte vill tänka på. Alla svävar omkrig där i rumet  redo att explodera ut över dig.

Hemlängtan har blivit rätt stor nu faktist saknar vänenara jag och david hade ju kunnat fira 40års dag tillsammans 20+20 alla vänner deras stå hej sitta hänga i killarnas nya lägenhet eller bara vandra runt i standen och träffa vännerna och se vad som händer... Saknar jobba på dagis o skoolan blev aldeles rörd när lilla vendlela fortfarande prata om mig o ville att ja skulle komma tebax (berätta en fröken flr min mamma)...  sakanr stad hus affärer andra klubba roch cafer.

Men detta är bara en av minna bubblor...

den andra bubblan säger...

fan vad kort tid de är kvar de ee helt stört man vill inte åka hem sitta ute på ön o bara fördriva tiden. Här har man ju alltid folk och vara med sådan sammanhållning  som det är här jag kommer sakna alla så sjukt mycket och stämningen, Skid åkningen det ständiga festandet och det roliga jobbet. Det kommer bli helt stört att lämna allt här.

sen är det 3 saker som jag tycker kommer vara jobbigt när jag kommer hem som hänt i kretsen medans jag vart borta...


ush vilken sopa... det bäste e vell att jag är lite av varje iallafall. Saknar hemet men vill inte åka hem så kan man säga...

Jag kommer på att vi ska skika frågan till 118100 och hon gör det några minuter senare får vi svaret

118100:svar
eftersom det står ostbågar på påsarna
säger vi att det heter så.
det sägs att det är mest norrlänningar som säger ostkrokar.
ha en bra dag!"





inget mer behövs tillägas.

När jag sitter här denna lördag dag och det känns som jag blivit överskörd sykist och fysiskt så kan jag inte låta bli att se till baks och fråga mig själv om det är värt att behandla sig själv så.

Det började i tisdas med en lungn dag med bara lungt film titande som sluta med fest på kvällen då en tjej här fyllde år det blev ett stort fylle slag men men vad gör man inte för att fira nån lite.

onsdagen bjöd på lite skid åkning och sen personal fest uttan dess like vi hade hurt ett stort hus där vi samlats alla härliga personer från hyran det var matlagnings tävling där vi laga värsta lyx maten . sen bjöd de ena laget på sin mat och vi bjöd dem på vår. siken kväll de blev vakna på soffan halv åtta och sen körde jag fest hela dagen lång när vi börja dagen me o shota när vi städa.

Så torsda var ja snurigt full hela dagen sen kom mia och fick ett fint första intryck på mig om hur ja beter mig hihi.

freda var ja också då vanlig traditionel fest på skiken de roliga denna kväll va vell att mia var här och de jobbiga var vell att jag lallo dino missa bussen hem  och fick sova ...

nu ee jag sliten...

därfär kan man ju tänka varför man gör så här vist de e mkt roligt att leva på ett sånt liv men men kanske det inte är så nydigt för sig....


rolig bild från i tisdas jag hitta på facebook.

Fan jag hatar denna blogg extremt dålig e den och jag vill itne skriva i den men jag gör de endå.

Klockan är 2355 jag vill sova! Men gå och lägg dig då! Men jag är trött på de.

Ibland blir man trött på många värdsliga saker små ilandsproblem som man förstorar upp i huvudet och man blir depp sen blir man glad sen blir man uppe och nere och sen trött på sig själv för att man itne kan bestämma sig. Sen tror man att andra saker löser det istället för att ta tag i kragen och skärpa sig.

Fan när man tänker på det har man jävligt mycket hemlängtan vännerna familjen stockholm krogar och affärr gator och cafer. Känns som det kanske är lite för litet här even fast man lever ett bra liv med mkt folk och vänner känns det inte som man kan ta vägen  nån stans.

<3 kära vännen madde var här i en vecka det höjde min glädje till maxi vi hitta på massa kul saker. Nu tror jag desutom kära vänn mia kommer nästa vecka då blir jag glad.

nu får jag se hur det går man får ta det posetivt even fast jag önsakr att massa saker vore anourlunda så är det inte så just nu...

Nu är det dax för ett inlägg igen. ca halva tiden har jag nu spenderat här på idre fjäll och det märks tydligt allt är inte lika kul och spännade längre. Det börjar bli en vardag problem uppstår folk börjar bli iriterade på varandra och kärleks problem kommer i vägen och even pinsamheter med personer. känns som det inte är riktigt lika bra stämning längre. Detta har lätt mig in i en liten form av depp period. Men Men man ska faktist itne klaga för det är fortfaraden jätte bra ledig fyra dagar denna vecka som jag spenderarar med skid åkning och festande. Igår var vi ett stort gäng i backen och det var strålande sol vi valde bort skidåkningen och satt största delen av dagen och sola och drack öl i baken.

Nu när man vell är tillbaks här uppe efter några dagar hema för att träffa vännerna och så. Så är man ju då tillbaks för att spendera sitt vanliga liv här. Man började med två jobb dagar och sen första dagen ledig som jag skulle åka skidor på var jag hema och var sjuk. Ledigt imorn med då ska de nog bli skidor.

Nån känsla säger att nått fatas!

Hemåt i fyra dagar på grund av olika anledningar!






'Vi har väl inga hemligheter kvar
men det är så jävla fegt att ge sig av
Bohemerna, poeterna är svin
och On The Road den fånigaste skiten jag har läst
för Hjältar och Hjältinnor stannar kvar
med ryggen upp mot väggen
bara hud mot vassa eggen
och de rivs och slår och bits
för sina liv eller någon annans
de får ingen belöning
men de kräver ingenting
de bara gör biter ihop och håller käften

Älskling det vi mest av allt vill ha
är någonting som aldrig kan bli vårt
November är en mur av våt betong
där en löjlig dröm om flykt föds
för att krascha och sen dö
men Hjältar och Hjältinnor stannar kvar
De spottar hårt mot vinden
och de värmer våra händer
så vi inte tappar taget
om den kärlek vi har rätt till
De vågar tro och hoppas
på att någon däruppe ser oss
någon som hellre vill förlåta än fördöma oss
för något vi inte visste att vi gjort

Här uppe kan det mesta låta som vi bara festar dricker åker skidor och jobbar lite vilket är de mästa. Men idag var jag viktor amir (dom jag delar lägenheten med) lediga  istället för att åka skidor eller bara slöa så tog vi tag i att städa lägenheten och möblera om. Så nu har vi en fint städat och ommöblerad lägenhet och man känner sig mycket gladare nu. Städning kan hjälpa mot deprition,

Men som sakt nu har vi vart lite för duktiga så ikväll blir det fest det är ju lodis onsdag.